Vad innebär lobbying?
Inom politikens värld är ”lobbying” ett frekvent återkommande begrepp, men vad innebär det i praktiken? Vem utför denna typ av jobb och i vilken mening kan det få politiska effekter? Låt oss gå på djupet kring vad lobbying faktiskt handlar om.
Begreppet lobbying/lobbyism
Begreppet känns ganska ”svenskt”, men faktum är att det är ett låneord från engelskan och innebär en typ av påtryckning i organiserad form. Lobbying brukar även kallas för public affairs när det kommer till politiska angelägenheter där exempelvis aktörer från näringslivet vill påverka beslutsfattare i en viss fråga.
Lobbying i Sverige
I Sverige har lobbyism varit ett ganska begränsat arbetsområde fram till nyligen och traditionellt sett har endast vissa enstaka lobbyist-grupper fört dialog med politiker (till exempel LO och Socialdemokraterna). På senare tid har dock den nationella lobbyverksamheten breddats och utvecklats inom olika områden och med olika intressen som startpunkt.
Bank- och finansvärlden är ett bra exempel på sektor där lobbying sker oavbrutet från olika håll, både i Sverige och internationellt sett. Om vi tar vårt eget land som exempel har vi under de senare åren kunnat följa en rad olika lobbying-processer inom den finansiella sektorn. Inte minst direkta påtryckningar från intressegrupper på svenska Riksbanken när det kommer till ränteläget i Sverige. Idag har du å andra sidan bättre möjligheter än tidigare att välja bank att låna pengar av tack vare det digitala utbudet av smidiga online tjänster som hjälper dig att jämföra räntor och villkor på en och samma gång. Ett bra exempel är möjligheten att ansöka om enklare låneprocesser direkt på nätet där du anger dina lånebehov och får konkreta erbjudanden utan att behöva ta dig till ett fysiskt bankkontor.
Normalt sett brukar lobbying utföras av erfarna PR-konsulter eller ombudsmän, vilka blir till professionella företrädare för en grupp med samma specifika intresse eller åsikt i en fråga. Dessa yrkesmän- eller kvinnor jobbar sedan med att föra fram påtryckningen på ett sätt som gynnar intressegruppen. Det handlar exempelvis om att konsulten eller ombudsmannen ska hitta rätt tid för att ”lobba”, det vill säga när en beslutsfattare, en myndighet eller kanske en process är som mest mottaglig.
Lobbying i USA
Det är kanske främst USA som gjort sig känt för lobbying inom politiken, även om vi som ovan nämnt även har denna typ av organiserade PR-utövande i Sverige och Europa. I USA är dock lobbyism mer etablerat och rika intresseorganisationer använder sig av lobbyister för att föra dialog med beslutstagare (makthavare). Detta förmedlas om inte annat i många amerikanska tv-serier som till exempel House of Cards för att nämna en populär Netflix-produktion.
Den lobby-präglade politiken i USA har å andra sidan resulterat i en ytterst reglerad lobbyverksamhet där organisationer som jobbar just med politiskt påtryckningsarbete är registrerade utifrån en anpassad lagstiftning.
